Eddie Runsten ansvarar för skogsteknikerprogrammet på Gammelkroppa och är också lärare bland annat för den skogliga intensivkursen. Eddie kommer ursprungligen från Gävle men bor sedan ett antal år tillbaka i Värmland.
- Jag jobbade som bangårdsarbetare på SJ när jag sadlade om och började med att plugga på Komvux 1991 för att sedan ta Jägmästarexamen på SLU 1997. Sedan praktiserade jag på Domänverket, arbetade på Skogsvårdsstyrelsen, utbildade mig i GIS, samordnade markberedning på Svenska Skogsplantor, deltog i ett GIS-projekt i Norge och arbetade med ajourhållning åt Sveaskog, grönt bokslut åt Bergvik och planläggning åt Södra. 2007 kontaktade rektor Peter Stejmar mig och sedan 2008 är jag anställd här på Gammelkroppa och trivs alldeles utmärkt, säger.
Av de 23 senaste skogteknikerna vidareutbildade sig tio personer i Skinnskatteberg och resten fick jobb.
- Det är stor efterfrågan på virkesköpare och inspektorer och utbildat folk behövs inom skogssektorn, säger Eddie Runsten.
Hilma Johansson kommer från Brännland utanför Umeå men bor sedan en tid tillbaka i Stockholm där hon är produktexpert/analytiker för företagsförsäkring för egendom. Hilma deltar i Skoglig intensivkurs med målgruppen tjänstemän inom skogssektorn utan skoglig bakgrund.
- Jag växte upp i ett litet samhälle men jag var aldrig ute i skogen. Min första skogliga kontakt var då jag pluggade matematisk statistik vid Umeå Universitet och gjorde exjobb för SLU. Jag undersökte då olika modeller för att uppskatta ett träds fiberlängder och hittade en bra modell som sedan kunde användas för att bedöma ett bestånds träkvalitet, säger Hilma.
Från 2007 arbetade hon på Folksam som försäkringsmatematiker och sedan hösten 2010 arbetar hon på If med företagsförsäkring, med skog som ett av huvudområdena.
- Efter stormarna Gudrun och Per var det många skogsägare som ringde och upptäckte att de var helt eller delvis oförsäkrade. I en försäkring kan både brand- och stormskador ingå och och den täcker ibland också plantskador. Ett riktmärke för försäkringskostnad kan ligga mellan 5-25 kr/hektar beroende på var i landet man bor och det kan bli 2-5 gånger mer och högre självrisk för de ännu mer omfattande försäkringarna som har kommit ut på marknaden det senaste året. Även om självrisken kan vara hög är det ändå mycket stora värden för en skogsägare som går förlorade vid stormar och insektsangrepp som blir allt vanligare i vårt land, menar Hilma.
Den skogliga intensivkursen har rätat ut många frågetecken för Hilma som kommer att ha stor nytta av den i sitt arbete med skogsförsäkringar.
Lotta Lindkvist går i utbildningen Skogsbruk och mångbruk som förut benämndes Skoglig arbetsledare, SAL. Det är en ettårig utbildning med en veckas intensivkurs per månad för de 19 eleverna. Målgruppen har oftast skogliga erfarenheter men saknar övergripande skoglig kompetens. Målet kan vara ett steg i karriären och att till exempel uppnå en ledande befattning som virkesköpare. Utbildningen är numer kopplad till entreprenörskap, turism, juridik förutom de skogliga ämnena.
Lotta tycker det kommer att bli spännande att se hur teknikutvecklingen påverkar branschen och även det växande antalet kvinnliga skogsägare.
- Hur möter man de cirka 40% kvinnor som finns bland skogsägarna? En kvinnlig virkesköpare kan ge ett helt annat bemötande och affärsmannaskap, menar Lotta Lindkvist.
Lotta Lindkvist kommer från Karlstad och bor i Rottneros, Sunne. Hon har levt, studerat och arbetat utomlands under tio års tid. Sedan åtta år arbetar hon som mediarådgivare för större företag i Sverige. Sedan hon flyttat hem har hon hunnit med att bli diplomerad marknadsekonom, gått en trädgårdsutbildning och tagit jägarexamen. Det blir nog också körkort för röjnings- och motorsåg inom snar framtid.
- Jag känner mig rik som får möjligheten att studera något som verkligen intresserar mig här på Gammelkroppa, säger Lotta Lindkvist.
 |
 |
 |
 |
 |
|
