Kalandrering utförs för att förbättra papperets yta och dess tryckbarhet. I jämförelse med konventionell kalandrering med hjälp av valsar möjliggör kalandrering med metallband, s.k. metallbandkalandrering, framställning av papper och kartong med större ytjämnhet vid vald styvhet och bulk, men med användning av 3-10 % mindre fibermaterial. Dessutom förbrukar den mindre energi och ger högre produktionseffektivitet än andra kalandreringstekniker. Den är speciellt lämpad för lågkostnadsfiber såsom returfiber och möjliggör därigenom utveckling av nya, kostnadseffektiva och konkurrenskraftiga pappers- och kartongprodukter.
Metallbandkalandrering har betydande möjligheter att bidra till utvecklingen av industrin och dess miljökvalitetsarbete. Omkring en femtedel av världens framställning av pappers- och kartongkvaliteter kan tillämpa tekniken och vid fullt utnyttjande av denna potential skulle teoretiskt på sikt uppnås årliga besparingar i följande storleksordningar:
- 5 Mton fibrer, motsvarande 500 tusen billaster vedråvara (2,5 miljarder EUR)
- 4 TWh elektrisk energi, motsvarande årsproduktionen i ett 500 MW kraftverk (0,2 miljarder EUR)
- 15.000 TJ ånga (0,8 miljarder EUR) och 50 miljoner m3vatten, grovt motsvarande värme- och vattenanvändningen i en halvmiljonstad i norra Europa.
I en kartongmaskin för framställning av 300.000 ton belagd kartong per år skulle råmaterialbesparingen motsvara mängden fiber för att årligen framställa 700 miljoner enliters mjölkförpackningar.
Framgången för metallbandkalandrering har stimulerat användningen av tekniken i press- och torkpartier. Tekniken kan ses som en plattform med potential att radikalt förändra pappers- och kartongtillverkningen från formsektion till rulle med kompakta maskinutformningar för hållbar och effektiv produktion till lägre investerings- och driftkostnader. Betydelsen av framtida tillämpningar i press- och torkpartier kan på sikt bli av samma storleksordning som för kalandrering.
Utvecklingen av metallbandkalandrering har skett systematiskt med från början klart uppställda mål. Inledande studier och försök genomfördes under perioden 1996-2000, följda av en utveckling med pilotskaleförsök fram till 2005. Den första tillämpningen startades 2006. Nuvarande produktionskapacitet globalt med tekniken är 2,2 miljoner ton papper per år. Det förväntas att upp till fem nya metallbandkalandrar per år kommer att tas i bruk under de kommande fem till tio åren.
Utvecklingen av denna genombrottsteknik har omfattat ett brett och djupt forskningssamarbete med universitet och forskningsinstitut. Uppfinnaren, Mika Viljanmaa, har haft en ledande roll i samarbetet. Av forskningen på området har han handlett, instruerat vid eller bidragit till ett stort antal avhandlingar, seminarier och publikationer och har erhållit hedersbetygelser inom området papperstillverkning.
Mika Viljanmaa
Diplomingenjör Mika Viljanmaa föddes i Finland 1966. Han inledde sin yrkesbana 1996 som utvecklingsingenjör vid Valmet (nu Metso Paper), i Järvenpää, Finland, där han även fullgjorde sitt diplomarbete vid Helsingfors Universitet. Från 2003 var han ansvarig för forskning och utveckling av kalandrering vid Metso Paper och från 2009 är han ansvarig för forskning och utveckling av ytbehandlingsteknik inom Metso Paper.
Viljanmaa är en utpräglad uppfinnare och ligger bakom 120 patenterade uppfinningar. Femtiosju av dem hör till metallbandområdet med Viljanmaa som ensam uppfinnare i tolv av dessa.
Prisceremoni och symposium
Priset kommer att överlämnas av Hans Majestät Konungen vid en ceremoni i Stockholm, den 1 oktober 2012. Den 2 oktober ordnas ett symposium på det prisbelönade temat och dess betydelse för skogsindustri och samhälle.
För ytterligare upplysningar, kontakta:
Per G. Broman, Sekreterare, Marcus Wallenbergs Stiftelse,
Mobil +46-(0)70-5776993, Fax +46-(0)23-711581
Marcus Wallenbergpriset
Marcus Wallenbergpriset är internationellt och instiftades 1980 av skogsindustriföretaget Stora Kopparbergs Bergslags AB, nu Stora Enso. Priset utdelas av den oberoende stiftelsen Marcus Wallenbergs Stiftelse för Främjande av Skogsindustriell Vetenskaplig Forskning och går till en enskild forskare eller en mindre grupp av forskare för en banbrytande upptäckt eller utveckling inom ett för skogsindustrin betydelsefullt område. Priset utdelas i år för 29:e gången. Prissumman är två miljoner kronor.
För mer information om Marcus Wallenbergpriset, besök www.mwp.org
