Skogsbrand



När skogen brinner 

Skogen brinner med jämna mellanrum och en till två gånger per decennium har Sverige haft somrar med omfattande skogsbränder. Sommaren 2018 drabbades Sverige av de mest omfattande skogsbränderna i modern tid. Brandrisken var extrem i nästan hela landet och stora och svårsläckta bränder härjade på flera platser.

Skogsbrand kan medföra stora påfrestningar på boende och på de skogsägare som drabbas. Förutom de uppenbara säkerhetsriskerna går ekonomiska värden förlorade och det är svårt att få avsättning för det brandskadade virket. Det är ett farligt arbete att röja upp i den branddrabbade skogen och det kostar också mycket pengar.  

Antalet bränder i skog eller mark varierar kraftigt i antal från år till år beroende på bland annat väderförhållanden. Enligt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) är den största bidragande orsaken till skogs- och markbrand mänsklig aktivitet som eldning av gräs och annat, grillning eller att bränder anläggs. Vid drygt tre av tio bränder är orsaken okänd. Endast ett fåtal bränder orsakas av blixtnedslag.

I ett internationellt perspektiv är dock problemen med bränder relativt små i Sverige. I till exempel Nordamerika, Ryssland, Australien och i Medelhavsområdet har man betydligt allvarligare problem med stora och svårbekämpade bränder i skog och buskvegetation. I Skandinavien det än så länge sällsynt att skogsbränder blir så intensiva att de resulterar i att träden dör helt. Vanligast är lågintensiva markbränder som efterlämnar levande träd och där markens biologiska liv förblir intakt. 

I och med de omfattande skogsbränderna 2018 uppkom många frågor på ämnet. Vad orsakar en skogsbrand? Vilka skogar är mest benägna att brinna? Hur klarar träden och växterna branden? Anders Granström, skogsbrandforskare vid SLU och Anna-Lena Axelsson, forskare i skogshistoria och biologisk mångfald och koordinator för Program skog inom SLU:s fortlöpande miljöanalys ger i ett pressmeddalande från SLU svar på några av de vanligaste frågorna:

SLU-forskare svarar på frågor om skogsbränder (2018-08-02)

Arbete för att förebygga skogsbränder 

Vädret påverkar brandrisken i skog och mark. De flesta och svåraste skogsbränderna inträffar vid stor torka. Brandriskprognoser är ett hjälpmedel för att följa brandrisken och förebygga skogsbränder. Här hittar du mer information om brandförebyggande arbete:

Information om risker för skogs- och gräsbrand från MSB:s och SMHI:s informationssystem. 

”Brandrisk skog och mark”

Läs mer om hur skogsbrand kan förebyggas vid arbete i skogen och annan information om skogsbrand hos MSB.

Skogsbrand och vegetationsbrand (MSB)

BRANDRISK Ute är en mobil applikation som hjälper dig att hålla koll på brandrisken i skog och mark. Appen hjälper dig att minska risken för att starta gräs- och skogsbränder. 

Läs mer om appen BRANDRISK Ute 

Hur ska du som privatperson göra för att elda säkert?  Läs i broschyren ”Eldning och allemansrätt”.

”Eldning och allemansrätt” (MSB)

Skogsbrandskyddsfrågorna är viktiga inom EU-samarbetet. The EU European Forest Fire Information System (EFFIS) är EU:s gemensamma system för övervakning av skogsbränder och förebyggande arbete. 

EFFIS

Vilka rutiner finns det när det bryter ut en stor skogsbrand? Anders Granström forskar i brandekologi på SLU. Här berättar han om släckningsarbetet efter den stora skogsbranden i Västmanland sommaren 2014 och hur skogen påverkades av branden. Inspelat den 5 mars 2015 på SLU.  

Föreläsning om erfarenheter av skogsbranden i Västmanland 2014

För dig som arbetar i skogen erbjuder Skogsbrukets Yrkesnämnd (SYN) webbutbildningar i bland annat Brand och Eftersläckning:

Brand är en nödvändig störning för många av skogens arter

Även om samhället idag vill bekämpa skogsbränder av säkerhetsmässiga och ekonomiska skäl så är brand ett naturligt inslag i många skogsekosystem. Hela det boreala barrskogsområdet som sträcker runt norra halvklotet har formats av den naturliga störning som en skogsbrand är och många av skogens arter är anpassade till brand. Tallen har som exempel större chans att klara en brand än andra trädslag genom sin tjocka bark och höga krona. Ett hundratal av landets arter, främst insekter och svampar, är direkt beroende av att skogen brinner med jämna mellanrum för sin existens. Vissa lavar kan till exempel bara leva på bränd ved. Andra arter är troligen beroende av brandens verkan på sikt. Ett antal arter bedöms som hotade eller försvunna på grund av uteblivna bränder.

I Sverige var hårda skogsbränder mycket vanliga för ett par hundra år sedan, framförallt i Norrlands inland. För 150 år sedan brann ungefär 1 procent av skogsarealen i Sverige varje år. Under hela 1900-talet har skogsbränder aktivt bekämpats och det missgynnar förstås de arter som är brandberoende. Under tidigare decennier var hyggesbränning visserligen en vanlig föryngringsmetod i skogsbruket vilket ändå gynnade många brandberoende arter.

Planerad brand som naturvårdande skötselåtgärd

Under senare tid har bränning blivit ett redskap för naturvårdsarbetet både inom skogsbruket och inom skötseln av naturreservat. Så kallad naturvårdsbränning är en planerad brand inom ett avgränsat område som syftar till att gynna höga naturvärden. Inom miljöcertifiering av skogsbruk finns också krav på naturvårdsbränning. Större skogsägare (med skogsareal över 5000 hektar) som är certifierade enligt FSC eller PEFC ska bränna en viss areal varje år som en naturvårdande skötselåtgärd på mark som är lämpad för det.  

Läs mer:
”Naturvårdsbränning – svar på vanliga frågor” (broschyr från Naturvårdsverket)
”Naturvårdsbränning – vägledning för brand och bränning i skyddad skog (broschyr från Naturvårdsverket)

 

Några större skogsbränder i modern tid

Skogsbränderna 2018
Sommaren 2018 drabbades Sverige av de mest omfattande skogsbränderna i modern tid. Under juli månad drabbades bland andra Gävleborgs län, Jämtlands län och Dalarnas län av stora och svårsläckta skogsbränder. Ett stort antal myndigheter, räddningspersonal och frivilliga arbetade under flera veckor för att få bränderna under kontroll. Sverige tog även hjälp av internationella resurser i form av brandflyg, helikoptrar och markpersonal.

Regeringen beslutade i augusti 2018 att tillkalla en särskild utredare för att utvärdera de operativa räddningsinsatserna i samband med de omfattande skogsbränderna.

Läs utredningen ”Skogsbränderna sommaren 2018” (SOU 2019:7)

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har sammanfattat arbetet med skogsbränderna 2018.

Läs rapporten ”MSB:s arbete med skogsbränderna 2018” (MSB)

Under sommaren 2018 samlade SkogsSverige länkar till aktuell information om brandläget. Här kan du ta del av den informationen:

Skogen brinner i Sverige – länkar till info om brandläget (2018-07-26)

I och med sommarens omfattande skogsbränder har många frågor uppkommit på ämnet. Vad orsakar en skogsbrand? Vilka skogar är mest benägna att brinna? Hur klarar träden och växterna branden? Anders Granström, skogsbrandforskare vid SLU och Anna-Lena Axelsson, forskare i skogshistoria och biologisk mångfald och koordinator för Program skog inom SLU:s fortlöpande miljöanalys ger i ett pressmeddalande från SLU svar på några av de vanligaste frågorna:

SLU-forskare svarar på frågor om skogsbränder (2018-08-02)

Är du en av många skogsägare som har drabbats av sommarens skogsbränder? Skogsstyrelsen kan ge dig råd och vägledning i hur du ska hantera din brandskadade skog:  

Skogsstyrelsen angående skogsbränder 2018

Branden i Västmanland, 2014
Strax efter lunch den 31 juli 2014 fick SOS Alarm ett samtal om en skogsbrand nordost om Seglingsberg i Surahammars kommun. Branden uppstod i samband med markberedning efter en längre tids torka. Elden spred sig snabbt i de torra markerna. Officiellt avslutades släckningsarbetet den 11 september. Då hade runt 14 000 hektar eldhärjats. 
Läs mer i MSB:s observatörsrapport om skogsbranden i Västmanland 2014

Bodträskfors i Bodens kommun, Norrbotten, 2006
Klockan 06.05 den 11 augusti 2006 fick Räddningstjänsten i Boden ett larm om skogsbrand i Bodträskfors. Branden pågick i fyra veckor. Under denna tid hann 2500 kubikmeter virke huggas ut längs 1,6 mil brandgator. När elden var släckt hade en yta på 1900 hektar brunnit. 
Läs mer om branden i Bodträskforsk i rapport från Bodens kommun

Tyresta nationalpark i Stockholms län, 1999
Den 1 augusti 1999 utbröt en brand i Tyresta nationalpark och naturreservat söder om Stockholm. Denna brand kom att drastiskt förändra landskapet och växt- och djurlivet. Närmare tio procent, eller cirka 450 hektar, av den skyddade skogen i nationalparken och naturreservatet brann i en mycket intensiv och svårsläckt brand. 
Läs mer på www.tyresta.se

Östersund, juni 1997 
En tågbromsning orsakade en skogsbrand utmed järnvägsspåret vid Lit där 1 000 hektar eldhärjades.

Trollhättan, juli 1994
Anlagd brand på mosse vid Koberg. Släckningsarbetet tog flera veckor och kostade cirka tio miljoner kronor.

Gotland, juli 1992 
Skogsbrand vid fornborgen Torsburgen som spred sig över 2 200 hektar.

Källor: 
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), www.msb.se 
SMHI, ”Brandrisk”, Fakatblad nr 14, maj 2003
”Naturliga skogsbränder i Sverige – spatiala mönster och samband med markens uttorkning”, Länsstyrelsens meddelandeserie 2011:15
Johannesson, H. & Dahlberg, A. ”Färska brandfält ett måste för brandskiktdynan – och över åttio andra skogsarter”, FaktaSkog, nr 2, 2001.
​Wikars, L-O. 2004. ”Brandberoende insekter – respons på tio års naturvårdsbränningar”, Flora & Fauna 99 (2):28-34

Med eSKOGEN får du en nyhetsuppdatering till din e-postadress. Helt gratis, en gång i veckan.

Jag godkänner att Skogen lagrar mina personuppgifter.
Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter
Skickar begäran
På väg
Paul är ny virkesansvarig på Skogssällskapet i västra Götaland
SkogsJobb